Herman är här igen!

En dag på jobbet är det någon som nämner "Herman"-kakan och jag spetsar genast öronen. Jo, det visar sig att hon har några kluttar Herman att dela ut. Jag anmäler mig genast och minns i höstas då vi fick en Hermanklutt av en av barnens klasskamrater och hur det pågick vänskapskakor i veckor efteråt. Jag till och med bakade bröd av en del.

För dig som inte förstår ett dyft kan jag berätta att Herman är en vänskapskaka. Det betyder att man, av en vän, får en smetklutt och en beskrivning som man ska följa i 10 dagar. Man ska röra i smeten några dagar, sedan ska Herman matas med socker, mjölk och mjöl. Sedan ska det röras igen i några dagar. I med socker, mjölk och mjöl och nu är det dags att dela Herman i 5 delar, ge bort 4 delar till sina vänner och av den resterande baka en kaka av det kakrecept som medföljer.

Vänskapskaka heter den för att man kan inte köpa eller göra receptet från början. Man måste få en klutt av en vän. Enligt en källa har kakan hållits vid liv sedan 80-talet. Jag vet inte om det är sant, men otroligt i så fall.
Hur det nu än är blir kakan oerhört god och saftig. Receptet kan varieras efter tycke och smak.

Om du hör glunkas om en Herman som är i görningen, tveka inte att ta en klutt och börja mata. Men, varning! En god vän blev osams med sin Herman en morgon. De bråkade om vem som skulle ha den sista mjölken. Kusligt, eller hur...

För övrigt har maken och jag varit på Sofiero och sett vackra rhododendron. Härligt med alla färger och blomsterprakt!